Officiella boulereglerna (pétanque)

Dessa regler bygger på den senaste officiella regelboken från Fédération Internationale de Pétanque et Jeu Provençal (FIPJP). Oavsett om du spelar på gården eller tävlar i VM i pétanque ger reglerna både rättvist spel och taktiskt djup.

1. Spelformer och laguppställning

Pétanque spelas i tre officiella format. I samtliga vinner det lag som först når 13 poäng.

2. Officiella materialkrav

För sanktionerad tävling måste all utrustning uppfylla FIPJP:s krav.

Kloten

• Material: ihåligt metallklot (oftast stål eller brons).
• Diameter: mellan 70,5 mm och 80 mm.
• Vikt: mellan 650 g och 800 g.
• Märkning: tillverkarens märke och vikten ska vara ingraverade och synliga.
• Förbjudet: det är strängt förbjudet att omhärda (värmebehandla), fila eller fylla klot med bly eller sand.

Lillen (cochonnet)

• Material: trä eller syntetmaterial med FIPJP-logotyp.
• Diameter: exakt 30 mm (tolerans +/- 1 mm).
• Vikt: mellan 10 g och 18 g.
• Färg: valfri, så länge den syns tydligt mot underlaget.

Se vår guide Bästa cochonnets 2026 för en jämförelse av godkända lillar i trä, komposit och färg.

3. Spelplanen och ringen

Tävlingsbana

Pétanque kan spelas på nästan vilket underlag som helst, men officiella banor (boulodromer) har bestämda mått:

• Standard: 15 meter lång och 4 meter bred.
• Minimum: 12 x 3 meter (för vissa tävlingar).

Utkastringen

• Placering: ringen ska ligga minst 1 meter från hinder och 1,5 meter från en annan ring eller lille som används.
• Mått: ritad på marken ska den vara 35-50 cm i diameter. Används en fast plastring ska den vara 50 cm (innerdiameter).
• Ställning: spelarens fötter ska vara helt innanför ringen, inte nudda kanten, och ha markkontakt tills det kastade klotet har landat.

4. Utkast av lillen (starten)

Laget som vinner lottningen väljer startpunkt och kastar ut lillen.

Giltiga avstånd

• Juniorer / seniorer: 6-10 meter (FIPJP artikel 7).
• Yngre åldersklasser (kadetter, minimer, yngre): artikel 7 tillåter kortare avstånd för yngre spelare men fastställer inga specifika meterintervall i det officiella regelverket - det är de nationella förbunden som sätter det exakta avståndet för varje ungdomsklass, så hör efter med ditt nationella förbund eller tävlingsarrangören för den klass som gäller.

FIPJP:s egna åldersklasser är: Benjamin (under 9 år), Minime (10-12 år), Kadett (13-15 år), Junior (16-17 år) och Senior (18 år och äldre).

Regler för lillens placering

För att utkastet ska vara giltigt måste lillen också:

1. Ligga minst 50 cm från hinder och från banans bortre kortlinje, och minst 1,5 meter från en annan lille eller ring som används. Artikel 7 kräver inget minimiavstånd till sidlinjerna som skiljer banorna åt.
2. Vara synlig för en spelare som står med fötterna vid ringens yttersta inre gränser och med kroppen helt upprätt (artikel 7). Vid tvist avgör domaren utan möjlighet till överklagande.

Obs: misslyckas ett lag med ett giltigt utkast efter ett försök går lillen över till motståndarlaget, som placerar den för hand i en giltig position. Det startande laget kastar ändå första klotet.

5. Så spelas omgången (mènen)

1. Första klotet: en spelare från laget som kastade ut lillen spelar första klotet. Det gäller även efter ett ogiltigt utkast: motståndarna placerar lillen för hand, men laget som förlorade lillen spelar ändå första klotet (artikel 7).
2. Turordning: motståndarlaget kastar sedan tills de tar poängen (ett klot närmare lillen än motståndarens) eller får slut på klot.
3. Slut på klot: när ett lag är utan klot kastar det andra laget alla sina återstående klot för att maximera poängen.
4. Enminutersregeln (artikel 21): när lillen är utkastad har varje spelare högst en minut på sig att spela sitt klot, räknat från att föregående klot eller lillen stannat eller en mätning avslutats. Samma tidsgräns gäller utkastet av lillen. En första överträdelse ger gult kort till alla spelare i det felande laget.

6. Banan och påverkan på spelet (artikel 10)

Spelare får inte avsiktligt ändra banans skick för att förbättra sitt läge. Artikel 10 i FIPJP:s regelbok förbjuder att ta bort, flytta eller trycka ner hinder på spelytan, och sopning är otillåten så snart den ändrar banans skick - till exempel att jämna ut gruset framför ett klot du ska skjuta. Överträdelser bestraffas med samma kortsystem som andra förseelser (se Bestraffningar och disciplin).

Två snäva undantag finns i reglerna:

Känna av nedslagsplatsen (tâter la donnée)

Precis före utkastet av lillen får en spelare pröva var klotet skulle landa eller rulla genom att knacka i marken med ett av sina egna klot, dock högst tre gånger.

Fylla igen ett hål

Spelaren som står i tur, eller en lagkamrat, får fylla igen ett enda hål efter ett klot - men bara hålet efter det klot som spelades omedelbart innan. Äldre hål, eller hål från tidigare i omgången, får inte fyllas igen. Det håller banan rättvis: man får laga den enda grop som just uppstått, men inte "städa upp" banans samlade slitage.

Dessa två regler är oförändrade för 2026, även om domarna tillämpar dem strängare - det franska förbundet har skärpt tillämpningen vid nationella tävlingar, och flera petanquemedier rapporterar att FIPJP-domare tillämpar samma striktare standard vid internationella tävlingar - se Petanqueregler 2026: Vad som faktiskt har ändrats för detaljerna.

7. Fördelsregeln (artikel 24)

Detta är en av de viktigaste taktiska reglerna i tävlingsspel. Om ett klot spelas "i strid med reglerna" (ur tur, från fel ring eller med lyft fot) är det tekniskt sett dött.

Men motståndaren väljer:

• Tillämpa straffet: förklara klotet dött. Allt det flyttat återställs till ursprungsläget (om det var markerat).
• Fördelsregeln: godkänna kastet. Klotet ligger kvar och allt det flyttat stannar i sitt nya läge. Detta väljs om det otillåtna kastet i själva verket gynnade motståndaren.

8. Döda klot och död lille

När är ett klot dött?

Ett klot är dött om:

• Det ligger helt utanför gränsen för den tillåtna spelytan (ett klot som ligger över linjen är fortfarande giltigt), eller lämnar ytan och rullar tillbaka (artikel 19).
• Det spelas från fel ring eller ur tur (om inte fördelsregeln tillämpas).
• Det stoppas oavsiktligt av en spelare i det egna laget (artikel 20).

När är lillen död?

Lillen blir död om:

• Den slås ut på otillåtet område.
• Den flyttas och inte längre syns från ringen.
• Den flyttas till mindre än 3 meter eller mer än 20 meter från ringen (15 meter för yngre spelare) (artikel 9).

Följden av en död lille:

• Om båda lagen har klot kvar: omgången är ogiltig (inga poäng) och lillen kastas på nytt av laget som tog poäng i föregående omgång eller vann lottningen (artikel 14).
• Om bara ett lag har klot kvar: det laget får lika många poäng som det har klot kvar i handen.

9. Poängräkning och mätning

Räkna poäng

Endast laget med klotet närmast lillen får poäng. Laget får 1 poäng för varje klot som ligger närmare lillen än motståndarens bästa klot.

Mätregler

• Spelaren som spelade sist, eller en lagkamrat, mäter först; motståndarna får sedan också mäta (artikel 26). En domare kan tillkallas, och domarens beslut är slutgiltigt.
• Mätning ska göras med lämpliga verktyg (måttband, passare eller bladmått). Att mäta med fötter eller klot är strängt förbjudet.
• Ligger de två närmaste kloten från motstående lag på exakt samma avstånd från lillen spelar laget som spelade sist igen, och sedan turas lagen om tills ett av dem tar poängen. Har bara ett lag klot kvar spelar det dem; har inget lag klot kvar är omgången ogiltig (artikel 29).

För en utförligare genomgång av poängräkning, död lille och mätetikett, se vår guide till poängräkning. Du kan också använda vår poängräknare för boule under matchen.

Var du köper godkända mätverktyg

Eftersom det är otillåtet att mäta för hand bör varje seriös spelare ha ett riktigt verktyg.

10. Bestraffningar och disciplin

Domare i pétanque använder ett kortsystem i tre nivåer:

1. Gult kort: officiell varning.
2. Orange kort: klotet som spelades (eller ska spelas) diskvalificeras och tas ur spel.
3. Rött kort: spelaren utesluts från matchen (artikel 35).

11. Särskilda bestämmelser

Spelare med funktionsnedsättning

Artikel 6 i FIPJP:s officiella regelverk tillåter anpassningar för spelare med funktionsnedsättning: rullstolsanvändare behöver bara ha det hjul som sitter på kastarmens sida innanför ringen, och spelare med en nedre extremitetsfunktionsnedsättning får placera bara en fot innanför ringen istället för båda, så länge den andra foten inte står framför den (en tidigare version av denna sida beskrev detta som att spelare fick "sitta på en pall," vilket inte är vad regeln säger). Se vår fullständiga guide petanque för spelare med funktionsnedsättning för Frankrikes Handisport-klassificeringssystem och hur du hittar en inkluderande klubb.

Styrande organ: FIPJP och kontinentalkonfederationerna

Pétanques internationella struktur går via FIPJP i toppen, med fem kontinentalkonfederationer som organiserar regional tävling och leder spelare mot de VM som nämns genomgående i det här regelverket.

• FIPJP (Fédération Internationale de Pétanque et Jeu Provençal): sportens världsomspännande styrande organ, grundat 8 mars 1958 i Marseille av Belgien, Frankrike, Monaco, Marocko, Spanien, Schweiz och Tunisien. FIPJP fastställer det officiella regelverk som denna guide bygger på och arrangerar VM. Ordförande sedan oktober 2025 är Gérard Schneider från Luxemburg, som efterträdde mångårige ordföranden Claude Azéma vid förbundets kongress i Douai, Frankrike, och som samtidigt kvarstår som ordförande för Luxemburgs eget nationella förbund, FLBP.
• CEP (Confédération Européenne de Pétanque): Europas kontinentalkonfederation, med säte i Luxemburg, som via sina medlemsförbund arrangerar EM i fem kategorier - Ungdom (under 18), Espoirs (under 23), Damer, Herrar och Veteraner (55+).
• CASB/CASP (Confédération Africaine des Sports Boules / Confédération Africaine de Sport Pétanque): Afrikas kontinentalkonfederation, vars struktur har varit omtvistad sedan januari 2025, då en rivaliserande kongress i Dakar - sammankallad, enligt CASB:s egen skiljedomsansökan, på FIPJP:s initiativ - bildade ett parallellt organ kallat CASP; FIPJP återkallade därefter erkännandet av den ursprungliga CASB-ledningen, men ett avgörande i Idrottens skiljedomstol (CAS) i maj 2026 upphävde återkallandet och återställde CASB:s erkännande, medan en rivaliserande CASP-ledning valdes separat bara dagar senare, vilket lämnade konfederationens struktur olöst i mitten av 2026.
• ABSC (Asian Boules Sport Confederation): Asiens kontinentalkonfederation. FIPJP:s egen webbplats namnger organet men anger inget grundandedatum eller medlemslista; en tidigare version av denna sida använde ett påhittat namn ("Asian Pétanque and Sports Boules Confederation," APSBC) och en obelagd grundandehistoria från 1997, som också hittats och tagits bort från flera landsprofiler på denna webbplats - se våra landsguider för FIPJP-anslutna förbund per land.
• PAPC (Pan America Petanque Confederation): Amerikas kontinentalkonfederation, vars 14 medlemsförbund inkluderar Argentina, Kanada, Chile, Dominikanska republiken, Haiti, Mexiko, Paraguay, Peru, USA, Uruguay och Venezuela.
• Oceania Confederation (Confédération de Pétanque de l'Océanie): Stillahavsområdets kontinentalkonfederation, vars sju medlemmar - Australien, Nya Kaledonien, Franska Polynesien (Tahiti), Nya Zeeland, Palau, Vanuatu och Wallis och Futuna - har spelat ett Oceanien-mästerskap vartannat år sedan 2010.

Den här strukturen förklarar varför en spelares väg till ett VM oftast går via kontinental kvalificering först - se vår VM-historia och våra landsprofiler för att se hur enskilda länder passar in i respektive konfederation.

Byten

Enligt FIPJP:s artikel 34 får en spelare i dubbel eller trippel bytas ut endast fram till det officiella tillkännagivandet att tävlingen startar, och ersättaren får inte redan vara anmäld i ett annat lag i tävlingen.

Skor

FIPJP:s regelverk kräver "korrekt klädsel" av varje spelare (artikel 39), och nationella förbund som tillämpar FIPJP:s regler preciserar detta i praktiken - det amerikanska förbundet FPUSA kräver till exempel uttryckligen skor som helt omsluter foten, vilket utesluter högklackat, öppna sandaler, skor med öppen häl och mjuka tofflor. Den praktiska anledningen: officiella banor markeras med snören, och öppna skor fastnar betydligt lättare och kan orsaka fall. Domaren är ensam bedömare, och en spelare med otillåtna skor kan uppmanas att byta eller förlora matchen. Den som av dokumenterade medicinska skäl inte kan bära slutna skor bör kontakta tävlingsledningen i förväg. Se vår guide till bästa pétanqueskorna.

!TIP Markera alltid lillens och alla klots lägen före mätning. Om ett omarkerat klot råkar flyttas under mätningen kan det inte återställas, och motståndaren får fördelen.

Vill du fördjupa dig taktiskt? Läs våra pointing-tekniker eller vår skjutguide.