Tävlingsformat i petanque förklarade: mêlée, schweizersystem, pooler och mer
En komplett guide till alla tävlingsformat i petanque - mêlée, super-mêlée, schweizersystem, pooler med utslagsspel, barrage, consolante och fasta lag i dubbel/trippel.
Tävlingsformat i petanque förklarade: mêlée, schweizersystem, pooler och mer
Gå förbi vilken bouleklubb som helst på en tävlingsdag och du kommer att höra arrangörer kasta sig med termer som "mêlée", "schweizersystem" eller "pooler". Varje format förändrar hur lagen bildas, hur många matcher du spelar och hur en vinnare utses. Att välja rätt format spelar lika stor roll som att välja rätt klot - fel format kan förvandla en trevlig klubbdag till timmar av stillastående väntan, eller göra ett seriöst mästerskap till ett myntkast.
Den här guiden går igenom alla de stora formaten som används i klubb-, regional- och världstävlingar i petanque.
1. Mêlée (Concours à la mêlée)
Mêléen är det klassiska formatet där man bara dyker upp och spelar, och som används på de flesta avslappnade klubbturneringar.
- Så fungerar det: Spelarna kommer som individer, inte som färdiga lag, och arrangörerna lottar lagen slumpmässigt, för hand eller allt oftare med tävlingsprogram.
- Lagstorlek: kan spelas som dubbel (par) eller trippel (lag om tre).
- Passar bäst för: nybörjare, sociala klubbdagar och för att blanda upp de vanliga spelpartnerna. Eftersom lagkamrater och motståndare lottas fram slumpmässigt innehåller resultaten ett stort mått av tur, så mêlées används sällan för seriösa rankade tävlingar.
Mêlée tournante (roterande mêlée) och super-mêlée
En variant av den vanliga mêléen blandar om deltagarna mellan omgångarna istället för att behålla samma slumpmässiga lag under hela evenemanget.
- Så fungerar det: Efter varje omgång lottas spelarna om till nya slumpmässiga lag, så att både medspelare och motståndare byts från match till match.
- Poängräkning: I stället för att lag samlar ett tävlingsresultat rankas spelarna individuellt, oftast efter antal vinster, med poängskillnad (goal average) som skiljeregel vid lika.
- Passar bäst för: att garantera att alla spelar ett minsta antal matcher oavsett hur tidigt de förlorar, samt för sociala evenemang där det är en del av tjusningen att möta nya partner.
2. Fasta lag: doublette eller triplette montée
De flesta konkurrensinriktade klubb- och regionala turneringar spelas med fasta lag i stället för mêlée. På franska kallas ett lag som spelarna själva har satt ihop en doublette eller triplette "montée" (eller "formée"), till skillnad från lag som lottas "à la mêlée".
- Så fungerar det: spelarna anmäler sig tillsammans som ett redan format lag om två (dubbel) eller tre (trippel) och stannar ihop under hela evenemanget. Det här är den vanliga anmälningsformen för de flesta seriösa turneringar, inklusive nationella mästerskap.
- Passar bäst för: tävlingsinriktade spelare som vill ha kontinuitet med en vald partner och resultat som speglar verklig lagskicklighet snarare än turen i en slumpmässig lottning.
Tête-à-tête (singel)
I formatet en mot en har varje spelare tre klot. Det spelas både som ett eget schema inom större evenemang och som en egen mästerskapsgren: FIPJP arrangerar ett individuellt VM, som har spelats med fyra kvalomgångar i schweizersystem följda av åttondelsfinaler med direktutslag.
3. Schweizersystemet
Schweizersystemet löser ett verkligt problem: hur kör man en rättvis, konkurrenskraftig turnering med ett stort startfält när det inte finns tid för alla lag att möta varandra?
- Så fungerar det: alla lag spelar samma fasta antal omgångar. Efter varje omgång paras lagen ihop med en motståndare vars resultat ligger så nära som möjligt, enligt en strikt regel: inga två lag möts någonsin två gånger, och där det är möjligt paras lag med samma poängställning ihop. Finns ingen exakt matchning paras laget istället med det närmaste resultatet över eller under.
- Ingen utslagning: Alla lag spelar alla omgångar oavsett resultat. Lagen rankas efter antal vinster; lika läge avgörs ofta med Buchholz-talet (det sammanlagda antalet vinster för lagets motståndare) och därefter poängskillnad, men den exakta ordningen bestäms av respektive tävlings regler.
- Passar bäst för: stora startfält där ett enkelt utslagsschema skulle slå ut de flesta lagen efter en enda förlust, men där det inte finns tid för ett fullständigt allt-mot-alla. Kvalomgångarna i stora petanquetävlingar använder ofta schweizersystemet, eller ett poolformat, innan de går vidare till utslagsomgångar för de slutliga placeringarna.
4. Pooler (små grupper) med utslagsspel
Pooler är ryggraden i många nationella, regionala och klubbmästerskap, och FIPJP:s VM för herrar använder dem som andra fas efter kvalomgångarna i schweizersystem.
- Så fungerar det: Lagen delas in i små grupper, pooler, oftast om tre eller fyra lag. Pooler i petanque är sällan ett fullständigt allt-mot-alla: i en fyralagspool möts segrarna från första omgången och förlorarna likaså, och en barrage avgör vilket lag som går vidare som tvåa (se nedan). De två bästa i varje pool går sedan vidare till ett direktutslagsschema.
- Varför det är populärt: det garanterar varje lag ett minsta antal matcher (så att ingen slås ut efter en enda otursdrabbad lottning), samtidigt som det ger ett rent utslagsschema för tävlingens avgörande del. Rätt seedning in i poolerna spelar stor roll här - buntas de starkaste lagen ihop i samma pool slås ett av dem ut tidigt på grund av otur snarare än dåligt spel.
- Om VM: Enligt FIPJP:s nuvarande mästerskapsreglemente går de 24 bästa lagen från herrarnas schweizerkval vidare till åtta pooler om tre, där de åtta främsta i schweizerrankingen slipper poolens första match; de två som går vidare från varje pool (16 lag) spelar sedan direktutslag. Dam- och ungdomsmästerskapen har ingen poolfas utan går direkt från schweizeromgångarna till åttondelsfinaler.
Barrageformat
Barragen är ett specifikt, elegant miniformat som används för att avgöra den andra kvalplatsen ur en fyralagspool utan att behöva tiebreaks eller frilottningar (byes).
- Så fungerar det: Med fyra lag (A, B, C, D) lottas första omgången, till exempel A mot B och C mot D. I andra omgången möts de två segrarna från första omgången, och de två förlorarna möts likaså. Efter två omgångar har ett lag två vinster (vidare) och ett lag noll vinster (utslaget), medan två lag står på en vinst var. En tredje och avgörande barragematch mellan de två lagen på 1-1 avgör den andra platsen vidare.
- Passar bäst för: fyralagspooler där arrangörerna vill ha ett rent sätt, utan tiebreaks, att skicka exakt två lag vidare till utslagsspelet.
5. Enkel- och dubbelutslagning
De här är de mest kända schemaformaten från all idrott, och båda används i petanque, särskilt i finalstadiet efter en pool- eller schweizersystemskval.
- Enkelutslagning: förlora en gång och du är ute. Vinnarna går vidare omgång för omgång tills ett enda lag återstår. Formatet är snabbt och enkelt, vilket gör det idealiskt när tiden eller antalet banor är begränsat, men det innebär att ett starkt lag kan åka hem efter bara en dålig match.
- Dubbelutslagning: lagen slås inte ut förrän de har förlorat två gånger. Efter första omgången går vinnarna vidare till ett vinnarschema och förlorarna faller ner i ett separat förlorarschema; ett lag som förlorar en gång kan fortfarande ta sig tillbaka till finalen genom förlorarschemat. Det garanterar varje lag minst två matcher och mjukar upp effekten av en enda dålig match, till priset av ungefär dubbelt så många matcher som vid enkelutslagning.
Consolante (sidoturnering)
Många petanqueturneringar kompletterar sitt huvudsakliga utslagsschema med ett parallellt "consolante"-schema, så att en tidig förlust inte avslutar ett lags dag.
- Så fungerar det: lag som förlorar i de tidiga omgångarna av huvudevenemanget (den "principale") flyttas ner till consolanten, ett separat schema som spelas parallellt med huvudlottningen. Consolanten har sin egen vinnare, så ett lag som föll tidigt i principalen har ändå en pokal att spela om. Vissa turneringar kör detta i flera nivåer och delar ut placeringar i flera skikt, så att spelare på olika nivåer alla får en meningsfull tävling.
- Passar bäst för: heldagsturneringar på klubbnivå där arrangörerna vill att alla ska fortsätta spela meningsfulla matcher istället för att slås ut efter en förlust och skickas hem.
6. Precisionsskytte: den individuella grenen
Allt ovan beskriver hur lag bildas och går vidare. Många petanquemästerskap - inklusive FIPJP:s VM - arrangerar också en separat individuell gren vid sidan av lagtävlingen: precisionsskytte (tir de précision). Istället för att bilda lag eller gå vidare genom ett spelschema skjuter varje tävlande ensam genom en fast serie standardiserade målsituationer, bedömd enbart på precision. Se vår guide till skjutteknik för hela formatet, poängsättningen och historiken.
Vilket format bör du välja?
| Format | Lagbildning | Garanterade matcher | Passar bäst för |
|---|---|---|---|
| Mêlée | Slumpmässig, engångs | Beror på schemat | Avslappnade/sociala klubbdagar |
| Mêlée tournante / super-mêlée | Slumpmässig, omblandas varje omgång | Hög (varje omgång) | Sociala evenemang, blanda partner |
| Fasta lag (montée) i dubbel/trippel | Fast, vald av spelarna | Beror på schemat | Tävlingsinriktat/rankat spel |
| Schweizersystemet | Fasta lag, paras efter resultat | Alla omgångar spelas | Stora startfält, begränsad tid |
| Pooler + utslagsspel | Fasta lag, grupperade | Poolmatcher + schema | Regionala/nationella mästerskap |
| Enkelutslagning | Fasta lag | 1+ (ute efter en förlust) | Snabba evenemang, begränsat med banor |
| Dubbelutslagning | Fasta lag | 2+ (ute efter två förluster) | Rättvisare utslagsspel med fler matcher |
| Consolante | Fasta lag | Extra schema för tidiga förlorare | Heldagsturneringar |
Tips för turneringsarrangörer
- Anpassa formatet efter fältets storlek. Ett litet fält kan spela fullständigt allt-mot-alla, där varje lag möter alla andra en gång. Femtio lag eller fler behöver i regel pooler eller ett schweizersystem för att hålla tidsschemat.
- Seeda dina pooler. Om du känner till spelarrankningar eller tidigare resultat, sprid ut de starkaste lagen över olika pooler så att de inte slår ut varandra innan utslagsspelet.
- Planera för en consolante om ni har bankapacitet. Inget dödar en klubbturnerings goda stämning snabbare än att halva fältet är utslaget till lunch utan något kvar att spela om.
- Ta med rätt utrustning. Ett pålitligt set tävlingsklot och ett ordentligt mätverktyg betyder mer än vanligt i utslagsformat, där en enda knapp mätning kan avgöra din turnering.
- Ordna en domare. Även när ditt förbund inte strikt kräver det gör en certifierad domare på plats att jämna mätningar och regeltvister avgörs snabbt och slutgiltigt - se vår guide till domarrollen i petanque för vad rollen innebär och hur någon i din klubb kan bli certifierad.
- Informera tidigt om resor för tillresta spelare. Om turneringen lockar spelare som flyger in, tipsa dem om vår guide till att resa med petanqueklot, eftersom packningsregler och viktgränser för incheckat bagage ofta överraskar förstagångsresenärer.
Fortsätt lära dig
Nu när du vet hur turneringar är strukturerade kan du fräscha upp de officiella reglerna, skärpa ditt spel med våra träningsövningar, eller fördjupa dig i avancerad strategi inför ditt nästa evenemang.
Relaterade artiklar

Boule för nybörjare: vad är pétanque och hur spelar man?
Ny på boule? Lär dig grunderna - vad pétanque är, hur man spelar, vilka klot du behöver, hur du kastar, poängräkning och etikett.

Så väljer du vikt och storlek på dina petanqueklot: den kompletta guiden
Att välja rätt vikt, diameter och hårdhet är avgörande för din prestation i petanque. Lär dig mäta din hand och välja de perfekta kloten för din spelstil.

Köpa begagnade petanqueklot: köparens checklista
Så köper du begagnade tävlingsklot till petanque tryggt - läsa gravyrer, kontrollera vikt och diameter, bedöma ett rimligt pris och känna igen varningstecknen.
